Guds vånda

Med nedanstående två dikter av den franske poeten Alain Bosquet (1919-1998) önskar jag alla en skön påskhelg.

"En dag när jag tvivlade på mig själv", säger Gud,
"gick jag till min vän Shakespeare,
sen begav jag mig
till Rembrandts hem,
han målade ett självporträtt med många rynkor.
Innan jag kom hem till mitt osäkra kungadöme
hälsade jag på barnet Mozart
som jag skänkte
ett alldeles nytt klavikord.
Dessa tre besök räckte
för att jag någotsånär kunde
acceptera mig själv."


"Jag har fått nog, säger Gud, "av dessa poeter
som hänger upp sina rim
på min skönaste ros
och som önskar att under min sol
få se en svart sol
i all sin glans, mer giftig än lepran.
Jag har sett nog av dessa falska filosofer
som snokar omkring
under min otadliga blå himmel,
som under en lättfärdig
kvinnas kjol.
Jag har fått nog av dessa skojare
som genom att forma mig i ord
skulle vilja efterhärma min sanning.
Håll tyst!"


Dikterna är hämtade ur samlingen "Guds vånda", i tolkning av Östen Sjöstrand och Malou Höjer (Bonniers, 1992)