Här finns rapsodiska tankar om sådant som jag hört, läst och sett, kort sagt upptäckter av olika slag. Det rör sig mestadels om klassisk musik, litteratur och konst, men även resor och episoder ur vardagen.

"Omkring allt färdigt står det ogjorda och växer". - R M Rilke

onsdag 21 april 2010

Inte bara Zlatan


Jag skrev senast om vår eminente "storsångare" Peter Mattei som gästade både Uppsala Konserthus och Berwaldhallen i veckan som gick. Han har på senare tid haft stora framgångar på Metropolitan i New York, bland annat i rollen som Don Giovanni i Mozarts opera med samma namn, ett av de verkligt genialiska operaverken.

Igår kväll såg jag direktsändningen i tv av matchen mellan Inter och Barcelona på San Siro i Milano, en toppenmatch där Inter spelade en helt bedårande fotboll och vann med 3-1 mot det lag som för närvarande räknas som det bästa i Europa. I det förlorande laget är ju som bekant även "vår egen" Zlatan Ibrahimovic en nyckelspelare, efter att tidigare ha haft en liknande roll i just Inter.
Fotboll och opera - vad har det med varann att göra? Ja, bor man i Italien behöver man i varje fall inte tänka antingen eller. Frågar man folk på San Siros läktare så kommer det att visa sig att många är publik även på La Scalas övre rader.
En annan av våra storsångare som reser världen runt är Anna Larsson. På hennes hemsida finns en blogg där hon bjuder på intressanta och roande inblickar i en sångerskas vardag, här hemma och på världens stora scener. Där berättar hon nu att hon är på gång med en roll på La Scala och att detta berömda operahus ger henne en alldeles speciell känsla, någonting utöver det vanliga. Då ska man veta att det i hennes fall hör till det vanliga att uppträda i sådana musikmetropoler som London, Wien och New York.

Är det inte lite märkligt? Knappt någon i Sverige - frånsett några operafreaks - känner till att Anna Larsson ska sjunga Wagner på La Scala inom kort. Knappt någon i Sverige har kläm på någon enda av alla våra storsångares framgångar runt om i världen. Varför? Givetvis därför att media inte rapporterar om saken.

Jag menar: Vi får reda på allt vad Zlatan gör, varenda mål och målgivande passning - också när de som igår kväll uteblir helt. Så fort ett svenskt NHL-proffs lyckas peta in pucken bakom målvakten nämns det i de svenska nyhetssändningarna morgonen efter. Varenda pallplats eller avåkning för Anja Perssons del blir noggrannt dokumenterad. Naturligtvis speglar detta ett stort intresse för svenskar som nått internationell stjärnstatus inom dessa och andra sporter, och jag inser att intresset för operasång i Sverige inte kan mäta sig med intresset för fotboll och ishockey. Men jag undrar ändå om inte detta musikintresse underskattas grovt. Det är inte bara Andrea Boccelli som har förutsättningar att gå hem i stugorna. Och för Sveriges del handlar det inte bara om stugorna utan även om salongerna, eftersom även det så kallade kulturbärande skiktet i vårt land just när det gäller musikalisk bildning verkar vara egendomligt begränsat. Funnes bara en mediabevakning av våra nya Jussi Björling, Nicolai Gedda och Birgit Nilsson så skulle även läsarna och lyssnarna finnas där. Det är åtminstone vad jag vill tro.

Med andra ord borde t ex DN Kultur - om den redaktionen verkligen ville hävda sig som just kultur även på musikens område - på ett helt annat sätt bevaka Nina Stemme, Anna Larsson, Peter Mattei, Katarina Dalayman, Anne Sofie von Otter, Miah Persson, Erika Sunnegårdh, Camilla Tilling, Emma Vetter, Malena Ernman och flera andra svenskar som uppträder på världens stora musikscener. De borde värdera detta ungefär på samma sätt som DN Sport värderar elitidrottens stora prestationer. Eller för den delen Stellan Skarsgårds och Peter Stormares utflykter i Hollywwod. Det skulle kunna bidra till ett breddat musikintresse som jag menar finns åtminstone potentiellt och som omfattar mer än de pop/rockartister som jämt och samt framhålls som så stora bara för att de fått spela in någon platta utomlands. Jämfört med vad den klassiska musikens representanter åstadkommer verkar det mesta i den vägen vara tämligen upphaussat, bortsett från det stora undantaget ABBA.
Så kunde vi inte bli lite mera italienska på just den här punkten?

1 kommentar:

Einar J sa...

Martina har bett mig föra in följande kommentar:
"Håller fullständigt med! Våra duktiga sångare verkar vara mer uppskattade utomlands än hemma. För inte så länge sedan såg jag Rosenkavaljeren från Metropolitan, där Miah Persson alternerade som Sophie. Inte någonstans hade jag läst det i dagspressen."

Tydligen är det lite krångligt att få fram kommentarer för en del som nyttjar andra bloggsajter än denna. Troligen för att man måste skaffa ett id.
Vill gärna rekommendera Martinas blogg också:
http://minerva.bloggsida.se/